Barn som förebilder i samhällsförändring

Hej! Jag fick ett tankeväckande länktips via e-post från en av bloggens läsare:
www.expressen.se/tv/nyheter/utrikes/dodssjuke-brendens-sista-onskan/
Länken leder till en film om en dödssjuk pojke som tyvärr inte lever längre. Han visade mycket kärlek till sina medmänniskor trots att han visste vad som väntade honom.

Om alla skulle uppfatta varandra som släktingar (lästips: Därför är vi alla släktingar, NyTeknik) vad skulle hända då i och utanför Sverige? Att acceptera det som inte är bra leder inte till förändring. Att lyssna till barn kan leda till ett bättre samhälle. När de är vuxna, kan rösta och bli politiker har de tappat en del av sin förändringsvilja på grund av ett gradvis accepterande påverkade av det samhälle de skolas in i? Att tala kan man göra mycket men det är att handla som förändrar. Vad sägs och vad ses? Vad får barn höra, vad ser de? Medmänsklighet och solidaritet är viktiga ord som kan omfatta mycket.