Sidor

måndag 28 december 2009

Bildtolkning

Hej! Hoppas du haft ett skönt och avslappnande julfirande. Julaftonen tillbringade jag med mina barn hos min storasyster Fidelia och hennes man Olle. Stämningen var på topp som vanligt och vi var ungefär 15 personer som firade tillsammans. Jag har haft en intensiv arbetsperiod i november och december men nu är jag ledig till i mitten av januari.


Det jag funderar på just nu handlar om tolkning av vad som betraktas och vad det betyder för en själv och andra. Att se en bild eller en film via ögonen eller i det inre och som leder till positiva tankar. Det går att se mer än vad bilden eller filmen föreställer och det är kanske något som endast du, jag eller någon annan känner till.
Något som jag tycker är väldigt vackert och betydelsefullt är att jag blandar två kaffesorter några gånger per dag. Jag njuter av att blanda, av doften som blir och den goda smaken med lång eftersmak som handlar om mycket mer än kaffe. Vad det är kommer jag inte avslöja, det vet endast jag och en annan person. Men vad säger du om att dela med dig av en bild eller film som har stor betydelse just för dig? Berätta gärna vad du ser och tänker i dina bilder om du har lust till det.

fredag 27 november 2009

Skrivlust


Hej! Det var ett tag sedan förra inlägget. Jag hoppas att du som tidigare besökt bloggen fortfarande har lust att kommentera. För mig är det viktigt att skrivandet ska ske av lust och vara spontant som just nu. De senaste dagarna har jag pratat med en vän via chatten i Facebook och kanske var det textsamtalen som väckte skrivlusten igen. Nätet har verkligen förändrats de senaste åren med ett skifte från monolog till dialog. Underbart! I ett par av de studiecirklar jag leder finns deltagare som aldrig provat chatt eller forum. Den möjligheten vill jag att de ska kunna få så jag har utvecklat ett digitalt fikarum med innehåll för nöje och nytta samt kommunikationsmöjligheter. Och snacka med varandra det går ju oavsett om det sker via fingrar, ögon, mun eller öron.

Vilka tjänster använder du på nätet som handlar om möten mellan dig och andra? Hur upplever du att kommunicera på det sättet? Vad skulle du säga till någon som aldrig provat den möjligheten?
Lustfyllda skrivhälsningar
Fredrik

onsdag 21 oktober 2009

Roligt att gå i trappor, återvinna glas och kasta sopor

Det finns mycket som kan göras annorlunda! En fördel med förändringar är att de kan leda till nya tankeprocesser som kan leda till än fler.

Ta det piano i trappan



Rena parker när flera personer letar efter skräp att kasta



Spela med glas utan pant


Vad tänker du på när du ser exemplen? Vad vill du förändra av vad som görs i vardagen så att det blir lustbetonat?

torsdag 15 oktober 2009

Spela in via en eller två linser

Hej! För några dagar sedan var jag på långpromenad längs Drevviken med vännerna Jonas och Elisabeth. Det blev en del stopp för att fika i Orhem och att fotografera.

En teknisk pryl som en kamera kan skildra något men vad tolkar var och en? Hur bra kamera man än har så kan den aldrig ersätta de ögon vi har med oss sedan födseln. Stanna upp, fokusera, zooma genom att gå närmare eller längre bort. Vad har spelats in i ditt och mitt sinne? Hur och när startar uppspelningen? Strunt i tevetablån med sin struktur som någon annan skapat! Ta fram några stillbilder, en såpa, komedi, thriller eller något kul eller trist där du själv kan ha en huvud eller biroll alternativt som åskådare. Prova och se, tänk djupt och länge. Funkar det? Någon gång i framtiden går det kanske att koppla sin skalle till en skrivare, teve eller projektor för att skriva ut bilder eller för att projicera filmer på en skärm eller vägg?

Jag fotograferade fotografen Jonas som ser något annat via sin kameralins och ögon än vad jag gör. Något om vad han sett vid sitt fotograferande kan du upptäcka på hans hemsida: portabelstudio.se.

Nä nu ska jag och sätta mig i soffan med en kopp te och en skål popcorn för att se ett par filmer. Och det blir kanske både en premiär och en repris.
Varma blogghälsningar
Fredrik

fredag 2 oktober 2009

Fredagsmys!

För några timmar sedan hade vi fredagsmys hemma. Vi var fyra som åt pizza med fläskfilé och bearnaise, drack päroncider med is och såg filmen ”Knowing” med Nicholas Cage. Till efterrätt blev det ett fjuttigt kilo godis, kaffe och den goda finska chokladen Fazer Blå. 

Ett par timmar innan fredagsmyset körde jag äldste sonens bil till Upplands Väsby för att möta honom där för vidare färd hem. Under bilfärden nämnde Daniel att han och kompisarna i lumpen ibland sjunger ”Snart är det fredagsmys” när veckan börjar närma sig sitt slut. En fundering är just vad en sådan positiv ramsa som spelas i teve och radioreklamen innebär? Min reflektion är en längtan och mycket glädje som varit och kommer vid sådana stunder. Kanske behöver de öka i antal med en mysstund varje dag där det ena tillfället inte behöver vara det andra likt? Och det kraftfulla beslutet att det ska bli en mysstund! En form av belöning för de stunder som inte upplevs som en njutning, något som kan underlätta ett hårt arbete för stunden. Om det går att boka ett pass i tvättstugan eller göra ett arbetsschema borde det väl också gå att göra ett veckonjutningsschema? Och det skulle väl vara väldigt roligt att planera?

Hur är ditt mys och när myser du? När du tänker på de mysstunder som varit, när de är och de som kommer, vad händer med dig då?

tisdag 22 september 2009

Att se och lyssna på sig själv och andra

Hej! Den förra veckan nämnde några vänner vid skilda tillfällen att jag såg trött ut. Jag tackade för deras uppmärksamhet trots att jag inte upplevde någon trötthet, snarare var det att tiden inte räckte till vad jag ville göra. Men samtidigt fick det mig att fundera om vad vännerna förmedlade, och de hade nog rätt i att jag var trött. Så det blev mycket vila under helgen och att ta tag i en del av det som låg på hög utan att påbörja något nytt. För att njuta gäller det kanske att växla ner och bromsa hårt ibland för att lyssna på signaler som andra ger, att göra färdigt det ofärdiga för att det inte ska finnas mer innan något annat som lockar påbörjas. Att bestämma över tiden är omöjligt, det vi kan göra är att välja vad vi använder den till.

Ett led i att ge mig själv njutning var att använda några av söndagens timmar till en frukost och fika utomhus vid ett av mina favoritställen vid Drevviken. Äldste sonen var i Göteborg för att hälsa på sin mamma och den yngste hade en lååång sovmorgon. Istället för att sitta ensam i den slitna soffan i vardagsrummet med min müsli, vaniljyoghurt, honung, kaffe, tidningen och några av gårdagens hembakta chokladbollar kunde jag lika gärna sitta i en bekväm fällstol och ta del av vår underbara allemansrätt. Och det kändes inte fel att äta frukost och fika ute. Kanske kan man se sig själv som en bil som ska färdas långt som måste underhållas och stå still ibland för att klara besiktningen utan att få anmärkningar eller körförbud. Olja måste fyllas på och bytas ut. När bensinen börjar sina är det dags att tanka så att inte varningslampan tänds.


Vilka varningslampor lyser på din instrumentpanel? Har du släckt några varningslampor och hur gjorde du? Ser du dem eller behöver du hjälp av någon annan att se dem? Behöver du uppmärksamma någon i din omgivning på något? Någon som kanske riskerar en kort- eller långvarig soppatorsk? Till dem jag känner brukar jag förmedla vad jag ser om dem, men det är inte alltid det går fram. Och det kan vara av den enkla anledningen en feltolkning av mig eller att den man bryr sig om inte kan ta emot i just det tillfället.

Hur underhåller du dig själv? Vad tänker du på när du ser fotografierna från i söndags? Har du en favoritvy som startar en turbo inom dig? För mig är det inte en chokladkaka trots att många av mina vänner tror det :). Din knopp och kropp måste hålla i många mil. Underhåll dig själv och njut, det är du värd! Eller som en reklamslogan för dyra skönhetsprodukter uttrycker det: ”You are worth it!”.

måndag 14 september 2009

När det tragiska inträffar

Hej! Bloggen pratar allt mer på grund av att många bidrar med kommentarer! Tillsammans har vi skapat mycket innehåll på kort tid och det innehållet kan leda till än mer på grund av att det finns. Jag har fått en del positiv respons om bloggen och jag är övertygad om att det beror på att det är flera som delar med sig i bloggen. Fortsätt gärna att kommentera, både du som gjort det förut och du som inte gjort det ännu!

Idag tar jag upp något som kan vara jobbigt men det kan också vara viktigt att våga ta upp när den rika och positiva upplevelsen vänds till något oväntat och väldigt negativt. Det som var en lycka i nuet blev till en mardröm och sorgen kan bli så tung att bära att inte en enda solstråle når fram. Men då är det kanske viktigt att få vara i det tillståndet en viss tid, att få gråta, vara ledsen, arg och ifred. Till slut kan det bli en acceptans om vad som hänt även om smärtan ibland översvämmar ens medvetande. Mycket går inte att förstå hur mycket man än skulle vilja. Det tragiska bara hände och det var orättvist och fel. Skrik, var arg, ledsen och låt tårarna flöda, om du vill. En tröst kan vara att försöka se det positiva som var innan det tragiska hände även om den tiden var alldeles för kort. Tids nog blir smärtan inte lika närvarande och då finns möjlighet att en del moln ska skingras för att solens strålar ska kunna värma igen. Det tragiska finns i nuet och gör sig påmint ibland. Det jag hoppas på är att det positiva överväger både för dig och för mig även om det kan finnas stunder då det smärtsamma tar det mesta utrymmet i nuet. Att gå vidare trots sorg är viktigt och den behöver inte glömmas. I artikeln ”Man sviker inte sina döda för att man skrattar” finns mer om hur tragiska händelser kan hanteras, i alla fall av Lars H Gustafsson.

Om det inte fanns sorg, skulle det då inte heller finnas glädje? Om det inte fanns fattigdom, skulle det då inte finnas rikedom? Om det inte fanns lidande, skulle det då inte finnas njutning? Ska man beröra sorg i en blogg om rika upplevelser eller ska man undvika det? Vad säger du?

måndag 7 september 2009

Tavlor i det digitala rummet

Hej! Idag var jag ledig efter att ha arbetat i lördags och söndags på en arbetsplats med hög trivselfaktor och arbetslust. I media nämns ibland att arbete kan leda till ohälsa men jag tror också att det kan vara tvärtom, att arbete kan vara hälsosamt och njutningsfullt.

Istället för att fika hemma tog jag med mig mitt portabla café med fällstol, termos, bakverk, choklad, bok, anteckningsblock och penna till en lustfylld plats med utsikt över Drevviken. Det jag funderade på när jag blickade ut över vattnet var det digitala rummet eller rättare sagt rummen på nätet. Vilka personer och möbler finns för tillfället i rummet och vilka tavlor med videofilmer finns på väggarna? Ett rum som ibland får en annan form där väggarna kan dras ihop och ibland raseras eller utvidgas. Ett par av de för tillfället valda tavlorna i mitt sinne är dessa två som jag har sett förut men som har gjort sig påminda idag:
Glädje och skratt av fyra små
Paul Potts sjunger från sitt inre

Vad händer med dig när du ser filmerna? Hur mår du när du tar del av dem och vad tänker du på? Upplever du att det finns skillnader och likheter mellan de fyra små och Paul Potts och i så fall vilka?

tisdag 1 september 2009

Fira nuet med en raket!

Hej! Förra veckan var intensiv och härlig med många mötestillfällen. Mina uppdrag som studiecirkelledare startade och det hade jag sett fram emot. Jag gillar verkligen att arbeta för ett studieförbund, inte minst på grund av att lusten är i fokus samt den stora möjlighet deltagarna har att påverka innehållet. Förut arbetade jag som it-pedagog i grundskolan och en fundering är hur många elever som skulle gått till skolan om den inte var obligatorisk. Om lusten är låg att delta i ett sammanhang tror jag att lärandet blir begränsat. Finns glädjen är allt möjligt, även det som är svårt. Men nu till det som Atle Johansen inspirerade till och som jag nämnde i förra inlägget:


Tillsammans med några av mina närmaste firade vi nuet med en raketuppskjutning. Då raketen for upp i himlen för att explodera med en knall tänkte jag på hur fantastiskt det är att njuta för stunden och att stanna upp och ha roligt med andra. Och visst är det enkelt att fira men det görs kanske alltför sällan? Firande är förknippat med glädje och det påverkar både en själv och omgivningen. För mycket glädje kan nog inte vara skadligt, men däremot kan för lite vara det. Raketen var även till för dig som läser detta. Hurra för dig och att du finns!
Det var inte det lättaste att finna fyrverkerier i augusti men jag lyckades hitta en järnhandel i Hökarängens centrum. Att gå in i butiken som funnits sedan fyrtiotalet var en upplevelse. I nuet finns även historien och den var väldigt närvarande i den härliga atmosfären.
Vad vill du fira och hur firar du det?

söndag 23 augusti 2009

Växtkraft

I fredags och lördags deltog jag på en inspirerande upptakt för cirkelledare. Vilken stimulerande miljö med många ledare som utbytte erfarenheter! Två av föreläsarna var Carl Fredrik Bennet och Atle Johansen och båda två gav jag det högsta betyget i den utvärdering som skulle fyllas i. Och till de eldsjälar som gjorde upptaktsdagarna möjliga och speciellt till Helena och Barbro från regionkontoret vill jag utbrista WOW och TACK, jag upplever att målet med upptakt har uppnåtts med råge!

Jag är kvar i de tankar som väcktes under de två dagarna men ska försöka avgränsa mig till Atle Johansen på grund av mina tankeprocesser just nu när jag sitter på mitt favoritkafé med ett block och en penna. Den gröna koppen framför mig har jag valt ur det stora sortimentet av kaffekoppar där ingen är lik den andra. Snacka om mångfald och möjlighet att välja kopp efter sinnestämning!


Trots den positiva stämningen under upptakten nämndes även sorg och det är verkligen viktigt att se livet som det är även om det finns en hel del smärta som berör andra och en själv som skulle vara skönt att slippa. Det händer mycket som inte går att påverka att det händer, endast hur det hanteras. Atle delade med sig av något väldigt tragiskt ur sin familjs liv som berörde djupt. Min reflektion är att lidande kan leda till en omprioritering av vad som är viktigt. Det som för en själv verkade viktigt kan vara något för papperskorgen och det som har glömts bort eller tagits för självklart kan bli en nyckel för om vad som egentligen spelar roll. Min fundering är om det går att likna sig själv vid ett träd som ibland blir beskuret för att kraften ska fördelas till ett mindre antal frukter istället för många som kan få reducerad sötma och storlek? På samma sätt som trädet kan vi inte frivilligt gå med på beskärningen. Det finns alltför mycket som inte går att påverka och de livspåverkande tragiska händelserna skulle varit skönt att ha sluppit men det blir förhoppningsvis i alla fall inte en katastrof som påverkar allt i livet på ett negativt sätt. Det kan alltid bli värre men också avsevärt bättre. Håll stammen levande! Grenar kapas och vissnar, de som finns kan växa och nya blir till men vad består stammen av och vilken näring får den, vilka frukter ska fokuseras på och delas med sig av? Vilka val ska göras för att växa idag och i morgon? Låt dina och mina årsringar fyllas med lust, glädje och mångas röster!

Ett trevligt avbrott under skrivandet var när en kvinna kom fram till mig och sa hej med ett stort leende. Jag tittade upp och gav ett leende och ett hej tillbaka samtidigt som jag funderade på vem hon var. Jag kände igen henne men var tvungen att fundera på var jag träffat henne. Efter ett tag kom jag på det! Hon och hennes barn var ett par av dem som jag bjudit på blåbär för ett par veckor sedan av den enkla orsaken att jag mötte dem på vägen hem och lite grann av det nämnde jag i premiärinlägget! Jag kan inte låta bli att fundera på den fråga som Atle nämnt han fick från sin dotter om vart leendet tar vägen. De jag fick och gav för några veckor sedan fortsätter att cirkulera runt likt en stafett. Idag fick jag ett i retur och det fick ny fart! Hur många leenden skickar du och jag iväg idag? Rätt som det är får vi ett tillbaka men det är inte säkert att det har samband med det som skickats.

Atle, som den norrman han är, nämnde även att han brukade ”gå på tur”. Och visst kan jag hålla med om att det är en hälsosam njutning även om jag säkert ser lite fånig ut med ett leende som närmar sig örsnibbarna när jag njuter av att bara finnas just under en promenad utan tanke på den gångna eller kommande minuten. För att komma till mitt favoritkafé måste jag gå i 40 minuter och en del av vägen dit kan du se här :) :) :):

 Måste benen röra sig under en promenad?

Nu ska leta efter något ställe som säljer en speciell grej som kan symbolisera firande enligt vad den store inspiratören Atle förespråkade igår. Att hitta det jag söker är nog inte det lättaste men jag ska försöka. Om jag inte lyckas blir det något annat, både för dig, mig och de som finns i tankarna. Om några dagar så… Vad tror du att det är?

måndag 17 augusti 2009

Skratt i nuet om det som hänt förr

Hej! Nu när många återgått till arbetet efter sommarsemestern kan det behövas något uppmuntrande. Skrattet och hur det påverkar kroppen kan vara väldigt viktigt. Det sägs ju att skratt förlänger livet och det stämmer kanske, i alla fall blir det roligare. Bloggen handlar om rikedomar i nuet men roliga minnen kan blotta sig idag och ett av dem ska jag dela med mig av till dig som läser detta. För ett tag sedan sa min pappa till min ena bror att han var tvungen att avsätta mycket tid till att förfula sig själv varje morgon så att han inte skulle vara så naturligt bländande vacker. Brorsan sa:
- Då måste jag säga att du gjort ett j-vla bra jobb med din förfulning!
För min egen del måste jag inte jobba med min förfulning, den duger bra som det är.

Förhoppningsvis fylls varje dag med leenden men det finns också en internationell skrattdag som infaller den första söndagen i maj varje år. På webbplatsen World Laughter Day nämns detta: "Laughter is a positive and powerful emotion that has all the ingredients required for individuals to change themselves and to change the world in a peaceful and positive way. It directly impacts one’s electro-magnetic field and creates a positive aura around that person. When a group of individuals laugh together, they create a collective community aura."
Källa: www.worldlaughterday.org
Videoklipp med skratt från den internationella skrattdagen

Prova gärna att översätta den engelska texten i detta inlägg till svenska om du vill genom att använda bloggens översättningsverktyg i den högra kolumnen. Vad som händer med texten på svenska i inlägget vid översättningen vet jag inte, det blir kanske något oväntat som i premiärinlägget om blåbär...


Hur upplever du att skrattet påverkar dig och din omgivning? Har du provat en skrattklubb där många skrattar tillsammans? Kan du dela med dig av något roligt? Sprid gärna lite glädje via en kommentar!
Skrattrika hälsningar
Fredrik

torsdag 13 augusti 2009

Gravida, fönster och dialog

Idag blev det en hel del positiva och rika upplevelser! Vid några övergångsställen såg jag några gravida kvinnor som strålade som endast gravida kvinnor kan. Jag har svårt att förstå vad det är men det är väldigt njutningsfullt att uppleva. Är det två människor i samma kropp som strålar av dubbel lycka? Har du upplevt det när du ser gravida kvinnor? Om inte, prova gärna att betrakta en gravid kvinna som du möter någonstans. Upplever både kvinnor och män detta när de möter någon som är gravid? Tyvärr tror jag inte att min omgivning kommer uppleva att jag strålar om jag försöker få en mage som en gravid genom att bli stamkund på något bufféställe. Det blir nog det motsatta...

Idag putsade jag fönster och det var också något positivt. Jag uppmärksammade att efter putsningen såg jag bra ut :). Okej, jag ska inte avslöja mer av min humor. Jag vill ju inte att dem som besöker bloggen ska fly och aldrig återvända.

Det jag upplevde som mest betydelsefullt idag var den kommunikation som skedde via kommentarer till bloggens premiärinlägg! STORT tack för ditt bidrag om du var en av dem som kommenterade. Hoppas att du som pratade via bloggen och du som inte gjorde det hörs via detta och kommande inlägg.

Hur skulle vårt samhälle vara om ingen kommunicerade? Inget samhälle alls tror jag, istället hade människosläktet dött ut för länge sedan. När jag tänker på dialog tänker jag även på personer som Vygotsky och Bakhtin. Vad hade de sagt om de levt idag och sett de möjligheter vi har via tekniken? Hade de gråtit av lycka om de hade fått kännedom om Facebook, MSN, bloggar, forum, chatt och kommunikation via spel? Vad tror du?
Vilka kommunikationsmöjligheter använder du för att möta andra via datorn? Har du fått några aha-upplevelser när du använder dem? Berätta i så fall gärna om det. Förresten, tipsa gärna dem som du tror är intresserade att delta i bloggen.
Tjo och hejhälsningar
Fredrik

onsdag 12 augusti 2009

Premiär!


Då var det dags för det första inlägget i denna blogg. Den upplevelse som jag vill dela med mig av är tisdagens blåbärsplockning. Som bloggare är jag också mycket av ett "blåbär" så det borde ju passa :)

Det blev nästan två liter denna gång. Det regnade lite grann men det gjorde ingenting efter den senaste tidens hetta. På vägen hem mötte jag flera personer och samtliga tackade ja till att provsmaka av bären.
Att bjuda på en näve blåbär som inte tog många sekunder att plocka ledde till många leenden. Så lite det behövs för att starta en kommunikation via ord och ansiktsgester! De fick också reda på var det fanns mycket mer att hämta i skogen och det vill kanske även du veta: Orhem

Efter en rensning av blad bland bären blev det vaniljglass med blåbär men det var nog mer blåbär med glass och inte tvärtom.

Vad anser du om min upplevelse där jag kände mig oerhört rik? Har du någon upplevelse att dela med dig av eller tips på blåbärsställen i Stockholm?