Att se och lyssna på sig själv och andra

Hej! Den förra veckan nämnde några vänner vid skilda tillfällen att jag såg trött ut. Jag tackade för deras uppmärksamhet trots att jag inte upplevde någon trötthet, snarare var det att tiden inte räckte till vad jag ville göra. Men samtidigt fick det mig att fundera om vad vännerna förmedlade, och de hade nog rätt i att jag var trött. Så det blev mycket vila under helgen och att ta tag i en del av det som låg på hög utan att påbörja något nytt. För att njuta gäller det kanske att växla ner och bromsa hårt ibland för att lyssna på signaler som andra ger, att göra färdigt det ofärdiga för att det inte ska finnas mer innan något annat som lockar påbörjas. Att bestämma över tiden är omöjligt, det vi kan göra är att välja vad vi använder den till.

Ett led i att ge mig själv njutning var att använda några av söndagens timmar till en frukost och fika utomhus vid ett av mina favoritställen vid Drevviken. Äldste sonen var i Göteborg för att hälsa på sin mamma och den yngste hade en lååång sovmorgon. Istället för att sitta ensam i den slitna soffan i vardagsrummet med min müsli, vaniljyoghurt, honung, kaffe, tidningen och några av gårdagens hembakta chokladbollar kunde jag lika gärna sitta i en bekväm fällstol och ta del av vår underbara allemansrätt. Och det kändes inte fel att äta frukost och fika ute. Kanske kan man se sig själv som en bil som ska färdas långt som måste underhållas och stå still ibland för att klara besiktningen utan att få anmärkningar eller körförbud. Olja måste fyllas på och bytas ut. När bensinen börjar sina är det dags att tanka så att inte varningslampan tänds.

Vilka varningslampor lyser på din instrumentpanel? Har du släckt några varningslampor och hur gjorde du? Ser du dem eller behöver du hjälp av någon annan att se dem? Behöver du uppmärksamma någon i din omgivning på något? Någon som kanske riskerar en kort- eller långvarig soppatorsk? Till dem jag känner brukar jag förmedla vad jag ser om dem, men det är inte alltid det går fram. Och det kan vara av den enkla anledningen en feltolkning av mig eller att den man bryr sig om inte kan ta emot i just det tillfället.

Hur underhåller du dig själv? Vad tänker du på när du ser fotografierna från i söndags? Har du en favoritvy som startar en turbo inom dig? För mig är det inte en chokladkaka trots att många av mina vänner tror det :). Din knopp och kropp måste hålla i många mil. Underhåll dig själv och njut, det är du värd! Eller som en reklamslogan för dyra skönhetsprodukter uttrycker det: ”You are worth it!”.

När det tragiska inträffar

Hej! Bloggen pratar allt mer på grund av att många bidrar med kommentarer! Tillsammans har vi skapat mycket innehåll på kort tid och det innehållet kan leda till än mer på grund av att det finns. Jag har fått en del positiv respons om bloggen och jag är övertygad om att det beror på att det är flera som delar med sig i bloggen. Fortsätt gärna att kommentera, både du som gjort det förut och du som inte gjort det ännu!

Idag tar jag upp något som kan vara jobbigt men det kan också vara viktigt att våga ta upp när den rika och positiva upplevelsen vänds till något oväntat och väldigt negativt. Det som var en lycka i nuet blev till en mardröm och sorgen kan bli så tung att bära att inte en enda solstråle når fram. Men då är det kanske viktigt att få vara i det tillståndet en viss tid, att få gråta, vara ledsen, arg och ifred. Till slut kan det bli en acceptans om vad som hänt även om smärtan ibland översvämmar ens medvetande. Mycket går inte att förstå hur mycket man än skulle vilja. Det tragiska bara hände och det var orättvist och fel. Skrik, var arg, ledsen och låt tårarna flöda, om du vill. En tröst kan vara att försöka se det positiva som var innan det tragiska hände även om den tiden var alldeles för kort. Tids nog blir smärtan inte lika närvarande och då finns möjlighet att en del moln ska skingras för att solens strålar ska kunna värma igen. Det tragiska finns i nuet och gör sig påmint ibland. Det jag hoppas på är att det positiva överväger både för dig och för mig även om det kan finnas stunder då det smärtsamma tar det mesta utrymmet i nuet. Att gå vidare trots sorg är viktigt och den behöver inte glömmas. I artikeln ”Man sviker inte sina döda för att man skrattar” finns mer om hur tragiska händelser kan hanteras, i alla fall av Lars H Gustafsson.

Om det inte fanns sorg, skulle det då inte heller finnas glädje? Om det inte fanns fattigdom, skulle det då inte finnas rikedom? Om det inte fanns lidande, skulle det då inte finnas njutning? Ska man beröra sorg i en blogg om rika upplevelser eller ska man undvika det? Vad säger du?

Tavlor i det digitala rummet

Hej! Idag var jag ledig efter att ha arbetat i lördags och söndags på en arbetsplats med hög trivselfaktor och arbetslust. I media nämns ibland att arbete kan leda till ohälsa men jag tror också att det kan vara tvärtom, att arbete kan vara hälsosamt och njutningsfullt.

Istället för att fika hemma tog jag med mig mitt portabla café med fällstol, termos, bakverk, choklad, bok, anteckningsblock och penna till en lustfylld plats med utsikt över Drevviken. Det jag funderade på när jag blickade ut över vattnet var det digitala rummet eller rättare sagt rummen på nätet. Vilka personer och möbler finns för tillfället i rummet och vilka tavlor med videofilmer finns på väggarna? Ett rum som ibland får en annan form där väggarna kan dras ihop och ibland raseras eller utvidgas. Ett par av de för tillfället valda tavlorna i mitt sinne är dessa två som jag har sett förut men som har gjort sig påminda idag:

Glädje och skratt av fyra små

Paul Potts sjunger från sitt inre

Vad händer med dig när du ser filmerna? Hur mår du när du tar del av dem och vad tänker du på? Upplever du att det finns skillnader och likheter mellan de fyra små och Paul Potts och i så fall vilka?

Fira nuet med en raket!

Hej! Förra veckan var intensiv och härlig med många mötestillfällen. Mina uppdrag som studiecirkelledare startade och det hade jag sett fram emot. Jag gillar verkligen att arbeta för ett studieförbund, inte minst på grund av att lusten är i fokus samt den stora möjlighet deltagarna har att påverka innehållet. Förut arbetade jag som it-pedagog i grundskolan och en fundering är hur många elever som skulle gått till skolan om den inte var obligatorisk. Om lusten är låg att delta i ett sammanhang tror jag att lärandet blir begränsat. Finns glädjen är allt möjligt, även det som är svårt. Men nu till det som Atle Johansen inspirerade till och som jag nämnde i förra inlägget:


Tillsammans med några av mina närmaste firade vi nuet med en raketuppskjutning. Då raketen for upp i himlen för att explodera med en knall tänkte jag på hur fantastiskt det är att njuta för stunden och att stanna upp och ha roligt med andra. Och visst är det enkelt att fira men det görs kanske alltför sällan? Firande är förknippat med glädje och det påverkar både en själv och omgivningen. För mycket glädje kan nog inte vara skadligt, men däremot kan för lite vara det. Raketen var även till för dig som läser detta. Hurra för dig och att du finns!
Det var inte det lättaste att finna fyrverkerier i augusti men jag lyckades hitta en järnhandel i Hökarängens centrum. Att gå in i butiken som funnits sedan fyrtiotalet var en upplevelse. I nuet finns även historien och den var väldigt närvarande i den härliga atmosfären.
Vad vill du fira och hur firar du det?