Nog med funderingar! Här nedan ser du ett exempel på hur jag är snäll mot min kropp och knopp genom långa promenader. Under dem tänker jag på personer som betyder mycket, vad jag gör, ska göra och vad jag ser och känner under promenaden. Hur är du snäll mot din kropp och knopp? Tipsa gärna genom att kommentera!
måndag 11 januari 2010
Vad behöver kroppen och knoppen?
Det är många som arbetar väldigt mycket och en del så mycket att det leder till utmattning och utbrändhet. Ordet stress hörs ofta och det kan ibland till och med få en innebörd om att det handlar om en beskrivning om hur viktigt arbetet är och inte själva arbetet i sig. Är det provocerande att säga det är lugnt på jobbet trots att det kan handla om en förmåga att kunna välja till och välja bort så att det som görs blir väldigt bra? Att alltid ha mycket att göra och ständigt vara upptagen, vad händer med kroppen då? Vad är tillräckligt när det gäller arbete och inkomster och finns det en gräns där det räcker? Är det en för stark koppling mellan yrke och identitet och inte vem personen är? Ja, det var lite funderingar som jag har just nu men vad säger du om dem? Vad strävar du efter i nuet och i framtiden?
Nog med funderingar! Här nedan ser du ett exempel på hur jag är snäll mot min kropp och knopp genom långa promenader. Under dem tänker jag på personer som betyder mycket, vad jag gör, ska göra och vad jag ser och känner under promenaden. Hur är du snäll mot din kropp och knopp? Tipsa gärna genom att kommentera!
Nog med funderingar! Här nedan ser du ett exempel på hur jag är snäll mot min kropp och knopp genom långa promenader. Under dem tänker jag på personer som betyder mycket, vad jag gör, ska göra och vad jag ser och känner under promenaden. Hur är du snäll mot din kropp och knopp? Tipsa gärna genom att kommentera!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Tack för den härliga friska vandringen med raska knarrande steg och vit härlig snö i vacker omgivning! Man blir riktigt upplivad att följa med på turen i synnerhet då jag som nu är paniskt rädd att gå ut och bryta mig ännu mer! Ser att det är osandat och tilltrampat på gången - precis som det var utanför tunnelbaneuppgången där jag bara plötsligt halkade och tog emot mig med händerna.
SvaraRaderaAkuten på Södersjukhuset var välfylld och åtta timmar senare, efter midnatt, var jag hemma väl gipsad för sex veckor framåt.
PS. De bästa halhskydden är de som man fäster baktill under klacken och finns att köpa på apoteket.
/Kersti
Hej! Tack för kommentaren! Tråkigt att snön och isen bidrog till att du fick en skada. Hoppas skadan läker fortare än fort! Kanon att du tipsar om halkskydd!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaBlev så inspirerad av solen och snöknarret i din kortfilm och beskrivningen av en januaripromenad vid Drevvikens vatten, där endast dina snabba knarrande fotsteg störde tystnaden. Försökte lyssna efter andfådd andning i den snabba promenaden, men hörde bara stegen. Har du jättebra kondis eller håller du mikrofonen mycket nära marken?
Både i måndags och idag, onsdag, har jag därför tagit långa promenader i ett vintrigt landskap i Täbys friluftsområde vid Rösjön och Skavlöten. Uppvuxen som jag är på landsbygden i Västerbotten, så älskar jag kalla, klara, soliga och vita vinterdagar.
Idag var det nu inte så soligt utan det blåste och snön föll allt tätare, när jag först gick på Rösjöns is från Hägernäs mot Skavlöten. Träffade varken skridskoåkare eller skidåkare trots de fina skidspåren och en 5 km upplogad skridskoslinga. Förmodligen skrämde det lite tuffa vintervädret.
Själv njöt jag i fulla drag av mina egna knarrande steg, den vita tysta naturen och MP3-boken Den förlorade symbolen av Dan Brown. Efter ett kort uppehåll i Skavlöten gick jag skogsvägen som passerar Rönnige by tillbaka. Där stannade jag till en kort stund för att titta in i den fina raststugan. Vid vedbrasan satt en liten familj med sin matsäck. Gammeldags och mysigt! Ville stanna - men det började bli mörkt, så jag gick hemåt mot Hägernäs strand
Mår du inte bra – ta en promenad och njut av naturen, så mår du bättre! Mår du redan bra - ta i alla fall en promenad, så mår du ännu bättre!
Catarina
Tack för din kommentar Catarina! Av din text blir jag sugen att prova nya promenadområden!
SvaraRaderaJag har väl hyfsad kondis och turen att ha en mikrofon som inte var känslig nog för att registrera min andhämtning.
Att lyssna på en bok när jag går har jag inte prövat men snart så... Tack för tipset!
Jag gillar ditt motto när det gäller promenader. Det är svårt att se någon negativt i att promenera. Och det går ju framåt!