Klara, färdiga, GÅ!

Hej! Idag blev det många steg att gå från Hökarängen till slottet och tillbaka. Innan jag kom i den aktiva fasen GÅ blev det till att äta gott och nyttigt under klara och färdiga. Det blev grovt bröd med lingon, frukt, nötter, mjölk, kaffe och choklad. Fötterna blev insmorda med en mjukgörande kräm och sedan var det bara att ge sig iväg. Och framåt ---->, det är väl den enda riktningen som gäller vid promenader, även då man går tillbaka?

Vid slottet såg jag ena sonen delta i vaktavlösningen och en välpolerad orkester syntes och hördes. Efter uppvisningen och fikat blev det till att gå hem igen. Efter ungefär två mil värker fötterna lite grann och det beror nog på att jag inte hade rätt typ av skor på fötterna. Men vad gör lite värk som snart kommer att försvinna när det verkligen var så skönt att gå? Solen värmde en stor del av vägen och det blev bara lite regn. På vissa ställen hördes trafiken dåna, det ljudet ville jag inte ha och bytte ut det mot musik i öronen i stället.

Min fundering är hur miljövanliga transporter av kroppen påverkar hälsan och lusten. Det positiva som händer genom rörelser, ljuset från solen och intryck via ögon, öron och näsa. Och känns det som något fattas under promenaden går det ju att göra något åt det. Idag provade jag att skriva detta blogginlägg på papper och en hel del mer samtidigt som jag gick och lyssnade till musik. Förutom en ännu värre handstil än vanligt och den krock som var nära med en cyklist så funkade det hyfsat bra. Något som kan vara bättre är att spela in tal via mobiltelefonen istället för att anteckna när skrivlusten infinner sig. Eller sätta sig ner på en bänk, stock eller sten för att kunna skapa något som går att läsa även när promenaden är över. Och om det är läsvärt eller inte när det gäller bloggen vet jag inte, det avgör du. 

Vad säger du om detta inlägg och promenader?

Fira nuet med en raket!

Hej! Förra veckan var intensiv och härlig med många mötestillfällen. Mina uppdrag som studiecirkelledare startade och det hade jag sett fram emot. Jag gillar verkligen att arbeta för ett studieförbund, inte minst på grund av att lusten är i fokus samt den stora möjlighet deltagarna har att påverka innehållet. Förut arbetade jag som it-pedagog i grundskolan och en fundering är hur många elever som skulle gått till skolan om den inte var obligatorisk. Om lusten är låg att delta i ett sammanhang tror jag att lärandet blir begränsat. Finns glädjen är allt möjligt, även det som är svårt. Men nu till det som Atle Johansen inspirerade till och som jag nämnde i förra inlägget:


Tillsammans med några av mina närmaste firade vi nuet med en raketuppskjutning. Då raketen for upp i himlen för att explodera med en knall tänkte jag på hur fantastiskt det är att njuta för stunden och att stanna upp och ha roligt med andra. Och visst är det enkelt att fira men det görs kanske alltför sällan? Firande är förknippat med glädje och det påverkar både en själv och omgivningen. För mycket glädje kan nog inte vara skadligt, men däremot kan för lite vara det. Raketen var även till för dig som läser detta. Hurra för dig och att du finns!
Det var inte det lättaste att finna fyrverkerier i augusti men jag lyckades hitta en järnhandel i Hökarängens centrum. Att gå in i butiken som funnits sedan fyrtiotalet var en upplevelse. I nuet finns även historien och den var väldigt närvarande i den härliga atmosfären.
Vad vill du fira och hur firar du det?