Hej! Jag tittade nyligen på den suveräna presentationen "New insights on poverty and life around the world" av Hans Rosling som handlar om minskad fattigdom och konsekvenserna av den. Min reflektion av filmen är att vi som är i en gräddfil i jämförelse med många som inte ens kan äta sig mätta varje dag har ett ansvar för vår livsstils miljöpåverkan. En fundering handlar om vad vi måste göra där det går att njuta utan att ta för stort utrymme när det gäller utsläpp och annan negativ påverkan på miljön. Blir vi i den rika världen en förebild vad som är eftersträvansvärt för den som idag inte har det lika bra som oss? Kan strävan till liknande tolkningar av vad som är lycka bli till en katastrof och undergång om miljarder personer strävar efter liknande livsstil?
Vad skulle hända om all världens befolkning skulle leva som vi? Har vi ett egoistiskt levnadssätt som innebär att det är få förunnat att ha det så för att inte miljöförstöringen ska bli alltför stor? Sedan kan man undra om begreppet miljövänligt, borde det bli en gradering av miljöovänligheten istället för ett begrepp som kan ge sken av att det förbättrar miljön. Kanske är det sådana produkter som kommer att utvecklas än mer i vårt konsumtionssamhälle? Att kasta kan innebära en positiv miljöpåverkan?
Vad tänker du?
Inlägg
Tack för tipset med videofilmen!
SvaraRaderaSådan här information och kunskap om hur förhållanden i världen utvecklats till det de är idag är väl värd att spridas som undervisningsmaterial i lärarfortbildningar och till elever i gymnasieskolor, där man ibland undervisar efter en 25 år gammal världsbild som inte stämmer idag och som man därför inte kan bygga framtiden på.
Hans Rosling, läkare och professor i global hälsa, är verkligen ett levande bevis för kreativt nytänkande! Genom att sammanställa global statistik och göra jämförelser mellan olika dimensioner av utveckling i olika länder får han fram viktiga fakta, som ger nya kunskaper. Rosling har varit rådgivare för SIDA och WHO. Att han själv i många år varit läkare i U-länder, bl a Mocambique, bidrar till drivkraften och entusiasmen i hans framställning. 2009 utsågs han till en av världens hundra främsta tänkare under året av den amerikanska tidskriften Foreign Policy med motiveringen "för att han får våra tankar att svindla med banbrytande statistik".
”Kunskap är makt”, heter det. Kunskap är också ett sätt att starta processer och tankekedjor för att komma till rätta med globala problem. Hans Rosling har även grundat stiftelsen och webbplatsen ”Gapminder” som tillhandahåller statistik på ett nytt och förståeligt vis precis som i videon ovan. En av dem som vänt sig till honom är Bill Gates.
I en intervju i Sv D förra året sa Rosling bl.a.:
"Världen är inte längre uppdelad i två sorters länder. Det finns länder på alla nivåer. Om man talar om i-länder och u-länder har man blandat ihop Karl den tolfte och Tage Erlander. Den här spännvidden måste vi förstå när vi samarbetar med olika länder, vare sig vi är företagare, turister eller politiker. Vi måste ha en faktabaserad världsbild och det har vi inte... Man har inte förstått att det är en enorm social utveckling som har föregått den ekonomiska utvecklingen. Den ekonomiska nivå och utbildning man har idag i Kina motsvarar den som fanns i Göteborg när den första PV:n rullade av bandet. De här länderna är på väg ifatt och vi kan se slutparentesen på den angloeuropeiska världsdominansen... Vi vill inte ersätta annan användning av statistik, vi vill bara att statistiken ska komma ut och bli en demokratisk faktor i samhället."
Alla fattiga länder blir rikare p g av koldioxidutsläpp i allt större skala och detta manar till eftertanke. Det är bra att vi som enskilda och upplysta individer tar vårt ansvar och minskar på slöseriet av jordens resurser. Men det räcker kanske inte enbart med det. I förrgår på TV-Aktuellt presenterades statistik över svenska folkets inställning till sambandet mellan stigande temperaturer och människans klimatpåverkan i form av t ex koldioxidutsläpp. 25 % förnekade ett samband och menade att det rörde sig om naturliga variationer av klimatet.
Kunskapsspridande är alltså av största vikt och här kommer videos och webbsidor med t ex Roslings statistiska faktabas in som ett viktigt led! Så in med detta i skolorna till ungdomen och för framtiden!
Jag har lyssnat/sett igenom videon några gånger och fascinerats över lättillgängligheten av statistiken när den presenteras på detta roliga sätt. Många nya fakta förvånande mig. För den som inte orkar lyssna så uppmärksamt på Roslings engelska föreläsning, nämner jag några intressanta pass som jag fastnade för.
SvaraRaderaRosling jämförde olika världsdelars/mäktiga länders utveckling ur olika aspekter under ett sekel eller två. Därvid framgick intressant nog att USA endast i ett tydligt avseende var snabbare utvecklat än flertalet s k U-länder och det var ur industriellt-ekonomiskt avseende. 1915 var USA t ex rikare än Indien, men barndödligheten var större än Indiens. Först 1957 hade USA kommit upp i samma hälsotal som Filippinerna.
1957 hade USA samma ekonomiska standard per capita som Chile har idag men först 2002 hade USA samma hälsa som Chile!
Enligt Rosling var Asien, arabiska länderna och Latinamerika långt före USA då det gällde hälsa, utbildning och mänskliga resurser. Han visar på att socialt framåtskridande går före det ekonomiska. - Kanske har vi något att lära av dessa länder? tänker jag. Dessa kulturer och den filosofi som fortfarande finns kanske har något viktigt att lära oss, något som berikar våra liv?
Sen funderade jag också på orsaken till denna utveckling i USA och kommer fram till att smältdegeln av invandring från olika länder och nybyggarandan var grogrund för kreativt tänkande, vilket i sin tur satte fart på idéer till uppfinningar och utvinnandet av råvaror. Man blev ”sin egen lyckas smed” av nödvändiga skäl, medan släktsammanhållningen i t ex asiatiska länder bäddade för mer sociala nätverk. Någonstans tog girigheten/längtan efter mer i USA över med en ekonomisk krasch som följd. Förhoppningsvis har detta väckt mången utsatt person till eftertanke angående vad som är sann lycka så att man börjar tänka på klimatfrågan på allvar även där!
Från sin tid i Afrika kan Rosling se början på ekonomisk utveckling. Kvinnorna som jobbar hårt i sina hushåll och använder gammaldags mortlar, ser andra möjligheter i stadens utbud. De önskar förändringar. De önskar cyklar att föra sina varor på; de önskar vägar och infrastruktur, skolor för sina barn. Önskan föder strävan, efterfrågan föder tillgång och ekonomisk utveckling. Men det finns ingen god ekonomisk utveckling utan att man förstör klimatet. Alla som blir rikare blir det på bekostnad av koldioxidutsläpp.
Slutningen tar Rosling upp sju dimensioner av utveckling och punktar upp medel och mål för vart och ett. (Se videon ovan.) Själv poängterar han ”mänskliga rättigheter” och ”kulturella aktiviteter” som de viktigaste målen, medan den ekonomiska tillväxten i hans ögon får de flesta plusen som medel, men blir nollad som mål. Dvs han menar att ekonomisk tillväxt inte ger lycka i sig, men det gör social rättvisa och utövandet av kultur. Det senare visar han genom att han i slutet av föreläsningen slukar ett svärd! Så om du inte orkar titta igenom videon så gör det nu!
När man varit ute och rest i världen under årens lopp har man överallt sett hur stora multi-nationella företag breder ut sig, så även i länder djupt inne i Afrika och Asien. Först stora färggranna affischer och skyltar med t ex cigaretter och coca-cola mot läcker bakgrund, och viss tid därefter försäljningsställen.
SvaraRaderaMetoderna är många. Coca-colareceptet var och är hemligt men faktum var att det under de första decennierna innehöll kinin som också användes i medicin mot malaria. På så sätt spreds produkten med lätthet i såväl Asien som Afrika och ett beroende växte fram. Sakta men säkert smög de västerländska välfärdsidealen in och urholkade den ursprungliga kulturen.
Det samma såg jag i Ryssland. Endast något är efter övergången till marknadsekonomi i början av 90-talet, dök dessa stora affischer upp på de tidigare så rena tunnelbanetågen och –stationerna. Rysslands ekonomi var försvagad och Väst passade på. 1991 kostade t ex en stor tre-rätters-middag med vin på en flott restaurang i centrala Leningrad 8 svenska kronor. Hur billigt kunde inte de kommersiella multinationella företagen slinka in när det sedan blev tillåtet! De äldre våndades men många ryska ungdomar rycktes med.
Svårt för den enskilda människan att stå emot de kapitalstarka företagen och deras maktstrukturer! Politiskt engagemang är viktigt som motvikt, menar jag. Och heder åt de ungdomar som har kurage att protestera på sitt sätt, inte minst inom Greenpeacerörelsen för att rikta världens ögon mot olika missförhållanden!
Visst kan vi medverka till bättre klimat genom att förändra vår livsstil! För ett par år sedan var det stor debatt i massmedia om växthusgasutsläpp och vår mat. Här lite fakta:
SvaraRaderaHösten 2006 släppte FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO en rapport som visade att 18 procent av de globala växthusgasutsläppen kom från köttindustrin och djuruppfödningen. Det är mer än de samlade växthusgasutsläppen från världens transporter, vilket beräknades till 13%.
Varje svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, inklusive drycker. Närmare 40 procent av denna mängd kan vara importerad, varför vi uppmanades att köpa närodlat. Livsmedel tillhör ett av de mest miljöbelastande produktområden med stor energianvändning och utsläpp av koldioxid. Till detta kommer dessutom andra växthusgasutsläpp som metan från djurhållningen, utsläpp av lustgas från produktion av mineralgödsel och kvävegödsling av åkermark.
Ett kilo producerat kycklingkött orsakar 2 kilo koldioxidutsläpp och ett kilo griskött orsakar 5 kilo. Men värst är nötkött. En studie av ett japanskt forskarlag visar att produktionen av ett kilo nötkött ger växthusgasutsläpp som motsvarar 36,4 kilo koldioxid.
Vår köttindustri påverkar också världens fattiga länder direkt. Ett konkret exempel på detta såg vi i svältkatastrofen i Etiopien på 80-talet. Den handlade nämligen inte om att etiopiska bönder inte kunde producera tillräckligt mycket med mat för att föda befolkningen. Tvärtom så exporterades grödor till Europa mitt under den pågående svältkatastrofen, för att föda europeiska kycklingar, grisar och kor. 80 procent av världens svältande barn lever i länder som egentligen har kapaciteten att föda hela sin befolkning. En av anledningarna till att barnen svälter är att en stor del av grödorna används för att föda djur inom kött- och animalieproduktionen, istället för att föda människor.
Enligt konsumentverket skulle 8 900 fler människor kunna leva på jorden med svensk levnadsstandard utan att öka belastningen på miljön om alla i Sverige bytte ut två vanliga glödlampor hemma. Men om alla i Sverige minskade sin köttkonsumtion med 75 procent skulle ytterligare 3 920 700 människor kunna leva på jorden med svensk levnadsstandard utan att öka belastningen på miljön.
Ju mindre kött vi äter, desto fler människor får möjligheten till mat för dagen. Redan idag lever miljontals människor i U-länder på vegetarisk kost, något som vi också borde ha som förebild. Vi borde många gånger lära av dem och inte tvärtom! Om vi vill stävja klimatförändringarna måste vi lära oss att få i oss protein i första hand från baljväxter, istället för från kött.
-Oj, värst vad här var lärt! Själv äter jag mina goda soppor var och varannan dag. Bra både för plånboken, magen och - inte minst miljön, ser jag!
SvaraRaderaFavoriten är linssoppa. Jag varierar med olika mängder av röda linser (koktid 10 minuter), potatis, morötter och eventuellt lök, palsternacka, kålrot. Mums! Är det någon som har fler goda miljösparande recept?
Jodå, pröva de här närproducerade grönskerna. Skickar in annonsen som kommenter, eftersom den just idag återfinns ovanför bloggen, men bara idag! Där står även goda recept. Rekommenderas, flera vänner använder sig av detta:
SvaraRadera"Beställ årstidernas ekologiska frukter och grönsaker
www.arstiderna.com "
Hej! Jag vill bara säga att jag blir väldigt inspirerad av det som förmedlas i kommentarerna. Jag tror inte jag kommer bli vegetarian men jag kan absolut minska min konsumtion av kött och äta mer frukt och grönt och den växlingen har jag påbörjat. Vilken tur att jag nog kan behålla min stora njutning av choklad även om det säkert gäller att välja rätt bland det stora utbudet.
SvaraRaderaAtt mäta kostnader mer än i kronor verkar väldigt viktigt för vår överlevnad. Dagens höga elpris är inte enbart negativ, det leder till handlingar och lösningar som kan vara bra för miljön på kort och lång sikt. Det är billigt att använda jordens resurser och att förorena och ibland till ett pris som kan bli extremt högt. Att vara rik, är inte det att kunna välja? Och vad väljs då?
Hej! Många faktorer kan påverka miljön och det är lättare att se i backspegeln än i kristallkulan:
SvaraRaderawww.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/betydandemetanutslappiarktisfrantinandehavsbottennorromsibirien
Snacka om låååång länkadress!