Sidor

lördag 15 maj 2010

Växtkraft

Hej! Idag var det kanonväder, i alla fall där jag var vid mitt favoritfik utan myror som sällskap. 20 grader varmt och inte ett moln syntes! Under fikastunden textpratade jag via Facebook och det tyckte jag var en intressant kombination. Det kändes som att fika tillsammans med andra men ändå inte. I vilket fall som helst så kände jag mig inte ensam och det var jag ju inte heller.
På vägen till och från caféet passerade jag ett koloniområde med odlingslotter i Orhem. Det var många som brukade jorden och med tanke på den stora mängd bilar som fanns utanför området drog jag slutsatsen att många åkt bil för att komma dit. Jag upplevde det som ett möte mellan gammalt och nytt, att med bil förflytta sig till ett område som symboliserar mycket ursprungligt i brukandet av jorden. En möjlighet att lämna det moderna ett tag för att vara bonde eller trädgårdsmästare en liten stund. Men vad upplevs då det sker omsorg och skötsel av jord och plantor? Vad händer då fingrar rör jorden, när något planteras och ses växa? När något som kan vara vackert eller ätbart växer på grund av ens egen insats?
Fler alternativ till att så ett frö och låta det växa finns i balkonglådor och krukor men vad säger du? Har du erfarenhet av att odla? Hur känns det? Upplevelse och behov?

6 kommentarer:

  1. Ja, det är verkligen en lycka att se gräslök, dill, timjan. persilja, basilika. mejram och olivträd växa för fullt i balkonglådorna... Fast sanningen att säga fuskar jag och köper krukorna med plantor i från affären! Sen om man sköter dem som små barn, kan de hålla och växa till sig under flera veckor. Men visst vore det härligt att få tillgång till en kolonistuga ... :-)

    SvaraRadera
  2. Här är ett tips på odling i mindre skala hemma i köket, nämligen groddning av alfaalfa. Jag har hållt på med det i säkert 10 år. Nyttigt och gott för hela familjen. Och billigt!

    Man köper en påse alfaalfafrön (hälsokosthyllan). Så behöver man ett kärl och det finns färdiga såna att köpa i t ex hälsokostaffären. Men vill man bara pröva först om man gillar att äta groddarna, kan man börja med en vanlig stor glasburk, en bred gummisnodd och ett genomsläppligt filter typ gasväv eller tillklippta strumpbyxor..

    Gör så här:
    1. Skölj först det du ska grodda noga, och ta bort skadade frön.
    2. Lägg fröna i en stor burk och häll över vatten så att det täcker. Täck över och ställ i rumstemperatur över natten.
    3. Sila av vattnet, skölj och lägg tillbaka fröna i burken. Täck igen och ställ burken mörkt i rumstemperatur.
    4. Skölj groddarna 2 gånger per dag i nytt vatten och låt dem rinna av ordentligt. Var noga med detta eftersom det håller groddarna friska.

    Det tar ett par dagar för groddarna att börja komma fram, och de är färdiga efter 4-5 dagar. Ställ burken i dagsljus mot slutet så blir de gröna och fina. Groddarna håller sig ungefär en vecka i kylen. Gott på mackan och i sallad eller som topping på soppan.

    Man kan pröva med olika fröer, t ex mungbönor, solros och gröna linser. Har prövat alla dessa, men gillar alfaalfa bäst!

    SvaraRadera
  3. Hej Anette!

    Då vill jag berätta för dig att jag på 70-talet satt i en fullsatt föreläsningslokal på Medborgarplatsen och lyssnade till den redan då legendariska hälsokämpen Ann Wigmore, som myntade begreppet "Levande föda".

    Ann Wigmore föddes i Litauen 1909 och emigrerade vid 16 års ålder med sina föräldrar till USA. Hon började äta typisk amerikansk mat och fick i 50-årsåldern diverse svåra sjukdomar, bl a tarmcancer. Då drog hon sig till minnes, hur hennes farmor som var örtkunnig, under första världskriget botade många sårade soldater med hjälp av örter och gräs. Hon började därför använda sig av farmoderns recept och drack bl a juicer gjorda på örter och gräs. Efter ett år hade hon botat sig själv från cancern!

    Ann Wigmore började odla vete på läskpapper. Då vetekornen grott och bildat några cm högt gräs gjorde hon färsk juice, som än idag är en huvudkomponent i Levande föda.
    Vetegräsjuice är en effektivt helande dryck, som innehåller klorofyll,alla slags minealer, vitamin A och B-komplex, C, E och K. Vetegräs är extremt proteinrikt och innehåller 17 aminosyror. Vetegräset blev den viktigaste hörnstenen i hennes Levande födakoncept och det var med denna hon botade sin cancer. Juicen kallas Rejuvelac.

    Flera hälsocenter med Levande föda finns i USA och Sverige. På You tube kan man finna en del videos där hennes föda presenteras. Hon åkte runt i hela världen och föreläste och skrev även flera böcker. 1994 ändades hennes liv vid en eldsvåda nattetid i ett av hennes hälsocenter.

    SvaraRadera
  4. Mysigt foto - både i färg och komposition. Påminner om en tavla målad av Carl Larsson. Den heter "Trädgårdsmästaren" och den gamle mannen är liksom på ditt foto målad bakifrån och han står i ungefär samma miljö och med liknande färger. Jag hade en gång en sådan inglasad bild av konstverket hängande på rumsväggen, men ställde den på vindskontoret efter några år. Det blev inbrott och tjuvarna tog den!

    SvaraRadera
  5. Hej! Tack för kommentarerna, det ger mig mycket att läsa dem!
    Odla något ska jag nog göra, antingen inomhus eller i balkonglåda. Att odla kryddor och groddar låter lockande och det är en speciell känsla att äta det man själv varit delaktig i. För flera år sedan köpte jag plantor med smultron och jordgubbar och hade dem i lådor på balkongen. Det blev inte många bär men de få som var smakade väldigt gott i munnen och i tankarna om dem, speciellt de bär jag såg bli uppätna av mina söner. Smaskens!
    Vetegräsjuice har jag aldrig druckit men det är en av de drycker jag vill testa.

    Roligt med likheten av "Trädgårdsmästaren" men trist med inbrottet! Om jag beskär fotografiet verkar foto och tavla kunna komma i närheten av varandra. Han målade kanske flera varianter men en hittade jag här: www.bukowskis.se/uploaded_images/0164/3939/IT75717.jpg

    Odlingshälsningar

    SvaraRadera
  6. Kul att du letade rätt på en trädgårdsmästare målad av Carl Larsson, men det var inte den här tavlan. Min tavla var mycket mer lik ditt foto. Själva trädgården med färgerna var med också. Hoppas du får syn på den tavlan någon gång! Kanske på Nationalmuséet?
    Mvh Emma

    SvaraRadera

Tack för att du vill bidra till bloggen med en kommentar!
Dialoghälsningar
Fredrik
www.feelrichtoday.se