Hej! Framför näsan finns mycket vackert som inte alltid ses. Och det vackra kan även finnas till höger och vänster eller då kroppen vänds ett halvt varv. Blir det för mycket av ska, ska och ska eller ska bara... och bortprioritering av sådant som kroppen behöver kan den kollapsa till slut.
Bara för att nämna något som jag tycker handlar om lycka är att kunna stå still och betrakta och lyssna i ett tiotal minuter. Och i den stunden känna att det inte finns några filter som begränsar flödet till hjärtat och hjärnan. Upplevelsen får kontakt med det cirkulerande blodomloppet och berikar hela kroppen. Och när ögon och öron vilar finns det som upplevts kvar. Men vem arton är det som distraherar i filmen genom att begränsa vyn med ett kort... :)
Bara för att nämna något som jag tycker handlar om lycka är att kunna stå still och betrakta och lyssna i ett tiotal minuter. Och i den stunden känna att det inte finns några filter som begränsar flödet till hjärtat och hjärnan. Upplevelsen får kontakt med det cirkulerande blodomloppet och berikar hela kroppen. Och när ögon och öron vilar finns det som upplevts kvar. Men vem arton är det som distraherar i filmen genom att begränsa vyn med ett kort... :)
Vad tänker och säger du?
Inlägg
- Jo, visst kan jag upplysa om att det är Fredriks tumme och det är alltså Fredrik som håller i kortet. Hans tumavtryck har jag dock ej på mitt kontor.
SvaraRaderaRedan i ditt inlägg "Reflektera mera" från 16 mars, tog du upp vikten av att stanna upp i tillvaron och sluta stressa. I detta ditt inlägg lägger du fokus på att stanna upp och uppleva naturen med alla sinnen.
SvaraRaderaSom utbränd har jag haft stor glädje av boken "Vägen vidare - om utbrändhet som en möjlighet" av psykologen Fredrik Bengtsson. Med anledning av dessa dina två inlägg, sammanfattar jag en anekdot från hans bok (s 46 - 47).
En europeisk arkeolog hade fått pengar till att göra utgrävningar i västra Afrika. För detta ändamål hade han hyrt afrikanska bärare. Utgrävningarna hade försenats och det blev stor stress, vilket gjorde att den europeiska gruppen skyndade på bärarna för att de skulle komma fram fortare.
Plötsligt en dag ställde afrikanerna ifrån sig sin packning, satte sig ned på marken och vägrade gå vidare. Arkeologerna blev bestörta och försökte förgäves få reda på orsaken till strejken men fick inga svar.
Efter några timmar reste sig bärarna upp och fortsatte som om ingenting hänt. Så småningom fick arkeologerna en förklaring. I det upptrissade tempot upplevde bärarna att deras kroppar förflyttat sig framåt medan själen inte hunnit med. Därför var de tvungna att invänta sina själar för att kunna fortsätta.
Att betrakta naturen i lugn och ro är väldigt stärkande för själen!
Jag har lyckan att vara uppvuxen på landet och lyckan att allt sedan barndomen kunna uppleva och njuta av skönheten i naturen. Naturen har alltid gett mig energi, när jag känt mig nedstämd eller trött.
SvaraRaderaHej Ture, Nicklas och Kersti!
SvaraRaderaDet finns mycket som kan passera obemärkt där njutningen uteblir på grund av att tankarna är fokuserade på något annat. Att kunna fylla lungorna med luft, känna naturen, vatten att dricka och duscha i, mat och fika och möjligheten att sova i en skön säng det är sådant som sker varje dag men som kanske inte alltid ses som en glädje enbart det. Och att ha anhöriga och vänner, att tycka om och bli omtyckt för den man är!
Nicklas, vilken suverän berättelse! Att vänta på att själen ska komma ikapp kroppen! Hållplatser för kroppen, de är bra! Jag hoppas vi får ett samhälle som synliggör följderna av den utveckling som sker, varför så många får ohälsa på grund av arbetet trots att det borde vara tvärtom. Hur blir det bättre och hälsosammare arbetsplatser?